Unik textilgåva från Bjuråker (3)

Bland de textila föremålen från Bjuråker som jag berättat om i tidigare bloggar finns också flera fotoalbum. Albumen innehåller några bilder på namngivna personer, men de flesta är för oss tyvärr helt anonyma.  Dessutom finns ett stort, inramat fotografi föreställande Erik Persson och hustrun Brita Larsdotter. Fotot är med största sannolikhet taget efter det att paret flyttat till Vallsta i Arbrå socken år 1884. Enligt familjetraditionen var Brita Larsdotter 40 år vid tillfället vilket innebär att fotot är taget omkring 1890.

Fotot har signaturen Gustaf Holm i högra hörnet. Gustaf Holm var inte fotografen utan drev en fotoförstoringsfirma i Gävle dit man skickade, eller via ombud lämnade sina äldre, kartongstela bilder i visitkortsformat för förstoring, retuschering och inramning i representativ guldram. Retuschören på firman såg till att vårtor, rynkor, dubbelhakor och andra mindre smickrande drag suddades ut. Gustaf Holm startade sin verksamhet i Gävle 1903 så förstoringen måste vara tillkommen efter år 1903. Denna information om Gustaf Holm levererades av kollegan Dan Lorén, expert på fotohistoria. Det är lärorikt att prata med kollegor!

Om det stämmer att originalbilden är tagen omkring 1890 med båda makarna klädda, i för tiden moderna, borgerliga kläder är det intressant att reflektera över det faktum att Brita Larsdotter ca 15 år tidigare beställt sig en stickad tröja med initialer och årtal medan hon ännu bodde ”där borta i Norrhavra” i Bjuråker. Då, omkring 1890 när de gick till fotografen hade Erik och Brita på allvar vänt bondesamhällets formvärld och material ryggen för att i stället välja en stram och lite återhållsam borgerlig klädstil. Men det stod inte på, snart skulle Sverige gripas av en nostalgivåg med bonden och det ”tillbakablickande” som ideal – folkdanslag, hembygds- och hemslöjdsföreningar såg dagens ljus i de nationalromantiska strömningarna. 

Även en sådan bild finns bland fotografierna tagen i början av seklet, ett foto tänkt att användas som vykort.  Längst till höger sitter förmodligen Erik Perssons och Brita Larsdotters dotter, Marta Eriksson, född 1893 på gården Kurland i Vallsta, Arbrå socken.  Nu ”poserade” man stolt i bondeståndets nyligen avlagda klädedräkt för att poängtera sin sympati för det förgångna och för den trygghet man trodde funnits där – i djup kontrast till det skränande och otrygga industrisamhället.

Nyförvärv till samlingarna väcker både nyfikenhet och nya frågeställningar. Ibland finns svaren på nära håll, ibland inte alls. Botanisera gärna i museets bilddatabas på webben - och gör nya fantastiska upptäckter: http://www.sofie.xlm.se/

Ann-Marie Björk

Fotograf Emil Olsson från Kilafors

En oansenlig papplåda med påskriften "Emil Olsson" på hyllan i Länsmuseets arkiv väckte vår nyfikenhet. När vi tittade närmare i lådan visade den sig innehålla flera hundra glasplåtar och ytterligare ett hundratal bladfilmsnegativ.

Efter lite detektivarbete fick vi kontakt med Olle Andersson, ordförande i Hanebo hembygdsförening. Olle kom och tittade på bilderna och kunde berätta mer för oss om fotografen Emil Olsson från Jansbo i Hanebo församling nära Kilafors strax söder om Bollnäs.



 Emil Olsson på sin motorcykel vid Hedberg på Hälla, ca 1930.
Foto Emil Olsson / Länsmuseet Gävleborg.

Emil Olson föddes i Jansbo år 1907. När han gick sista året i skolan köpte han sin första kamera. Han fortsatte sedan att fotografera under hela sitt liv: familjen, släkten och vännerna, första bilen och motorcykeln.

Han gifte sig 1941 med Margareta "Greta" Persson från Järvsö, blev änkling 1981 och dog 1998. Under nästan ett helt sekel dokumenterade Emil livet och människorna i Kilaforstrakten.

Västansjö Kooperativa. Foto Emil Olsson / Länsmuseet Gävleborg.

Emil Olssons negativ förvaras i  syrafria fotokuvert i Länsmuseet Gävleborgs klimatreglerade arkiv. Nu har arbetet med att registrera, skanna och tillgängliggöra bilderna börjat.

Tillsammans med Hanebo hembygdsförening samlar vi information om vad bilderna föreställer - och vem personerna på fotografier är. Hela samlingen kommer under 2012 att göras sökbar i Länsmuseets webbdatabas. Har Du något att berätta om Emil Olsson? Hör av Dig till oss!!

Julfirande i Kilafors på 1920-talet (i mitten Emils storebror, Per Erik Olsson,
 och Jonas Andersson). Foto Emil Olsson / Länsmuseet Gävleborg.

Unik textilgåva från Bjuråker (del 2)

Men vilka var de, de som för gott år 1884 packade ned sina, som de förmodligen tyckte, gammalmodiga klädesplagg och flyttade till Vallsta i Arbrå socken? Det finns några ledtrådar att följa.

Turligt nog har nästan varje linneplagg, överdelar och skjortor, ägarens initialer broderade under halssprund framtill – oftast med röda korsstygn. Samma sak gäller de stickade tröjorna där man stickat in årtal och initialer.

Bondsonen Erik Persson föddes den 30 november 1841 på gården ”Pällas” i Norrhavra by i Bjuråkers socken. Han hade en syster, Marta som var några år äldre. Som ung noteras Erik Persson i husförhörslängden som ”casserad” – vilket innebar att han inte var duglig som soldat. Den 17 oktober 1869 gifte han sig med bonddottern Brita Larsdotter, född den 3 juni 1849 i byn Ramsjö i Bjuråker, ca en mil från Norrhavra. Brita Larsdotter bodde hemma tills hon gifte sig och flyttade till Erik i Norrhavra. Bondsonen Erik Persson blev nu bonde på gården tillsammans med hustrun. Eriks far avled 1870 och hans mor levde till 1882.

Erik Persson och Brita Larsdotter bodde i Norrhavra i 15 år. Under 1880-talet var det ca 60 familjer i Bjuråker som sålde sina gårdar till Iggesunds bruk som ville komma åt stora skogsarealer.  Vi kan anta att familjen hörde till denna grupp för att med kontanter på fickan flytta och starta något nytt.

Bland textilierna finns tre stickade tröjor med initialer och årtal. Dessa tröjor användes bland annat vid så kallade ”lekstugor” det vill säga på danstillställningar. Två av tröjorna har initialerna SEPS (Sonen Erik PersSon) samt årtalen 1863 och 1867. Båda tröjorna har likartade mönster och man kan misstänka att det är samma stickerska till båda. Tröjorna kom i Eriks ägo innan han gifte sig 1869 och inte minst bokstaven S (sonen) poängterar hans position i familjen. Den tredje stickade tröjan har initialerna HBLD (Hustrun Brita LarsDotter) och årtalet 1874. När Brita Larsdotter fick sin tröja 1874 hade hon varit gift i fyra år och samma år föddes det första barnet, Christina den 7 april.

De stickade tröjorna var ett mode som förekom i vissa socknar i Hälsingland runt 1800-talets mitt. Tröjorna bars både av gifta och ogifta kvinnor, bland annat i socknarna Ljusdal, Delsbo och Järvsö. Vid dräktinventeringen i Bjuråker år 1977 noterades 70 stycken stickade tröjor.

De handsydda överdelarna och skjortorna är naturligtvis handsydda och försedda med ägarens initialer. Är det Brita Larsdotter som sytt och broderat linneplaggen? I Ovansjö socken i Gästrikland har linneplaggen ibland fungerat som så kallade ”gåvoplagg” och skulle delas ut av den blivande bruden till mannen och hans släkt vid bröllopet . Har det funnits sammat tradition i Bjuråker i hälsingland?

Arkivens dag 12 november - vi gillar Söderhamn!

Lördagen den 12 november kl 11–16 har vi öppet hus och uppmärksammar Söderhamns kommun och dess historia!

Vi bjuder våra besökare på muffins och biscotti från Tewes konditori i Söderhamn!

Välkommen till Länsmuseet Gävleborg, Styrmansgatan 4 på Brynäs i Gävle!

En nyhet i är är att du kan åka buss gratis mellan de fyra arkiv som har öppet - se information längst ner!

Föreläsningar i Ulfsparresamlingens studierum:

12.00–12.45 Farmor och Amerikafebern - Från Rickebo på Bollnäs finnskog via Sandarne kolning till Minnesota. Karin Häger.

13.00–13.45 Skogen bakom palatset – om familjeföretaget Ljusne-Woxna Aktiebolag. Ingalill Jansson, Hallwylska museet.

14.00–14.30 Fiskarkapell i Söderhamn. Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg

15.00–15.30 Albert Blombergsson – konstnären från Söderhamn.

Ted Chikasha, Länsmuseet Gävleborg

Bildspel i faktarummet, en trappa upp:

11.00–16.00 Gamla och nya bilder från Söderhamns kommun

 

Visningar

12.30–13.00 Föremålsmagasinen.

13.00–13.30 Ulfsparresamlingen och arkiven.

13.30–14.00 Textilier från Flors linnemanufaktori, Mo.

14.00–14.30 Föremålsmagasinen.

14.30–15.00 Ulfsparresamlingen och arkiven.

15.00–15.30 Textilier från Flors linnemanufaktori, Mo.

Biljetter till visningarna delas ut på plats – det är ”först till kvarn” som gäller!

Vi kan ta emot 20 personer/visning.

 Utställningar:

• Arkeologiska fynd från Faxeholmen, Måndagsbäcken och Gårdsjösundet.

• Textilier från Hälsinglands södra hemslöjdsförening i entréns monter.

• Skisser över neonskyltar i Söderhamn och ritningar från Söderhamns mekaniska verkstad.

• Flygfoton från Söderhamn med omnejd.

Aktiviteter som pågår hela dagen:

• Fråga vår arkeolog Bo Ulfhielm om arkeologi i Söderhamns kommun.

• Fråga vår byggnadsantikvarie Daniel Olsson om byggnader i Söderhamns kommun.

• Läs litteratur om länet, historia, arkeologi, konst, textil och mycket annat i biblioteket.

• Sök i våra bildsamlingar.

• Ta del av bildbyråns arbete med att digitalisera våra bildsamlingar.

• Föreningarna DiBiS och SandarneKULT visar sina verksamheter.

 

Ta bussen och besök fler aktiviteter på Arkivens dag

Stadsbussarna kör en ”ringled” till aktiviteterna på Arkivens dag den 12 november:

Stadsbiblioteket 10.20, 10.50, 11.20 o s v

Stadsarkivet 10.22, 10.52, 11.22 o s v

Länsmuseets arkiv och magasin (Styrmansgatan 4) 10.28, 10.58, 11.28 o s v

Arkiv Gävleborg 10.30, 11.00, 11.30 o s v

Järnvägsmuseet 10.37, 11.07, 11.37 o s v

Stadsbiblioteket (se ovan)

Tiderna är tidigaste passertider, d v s bussen avgår INTE före dessa tider.

Unik textilgåva från Bjuråker (del 1)

Länsmuseet Gävleborg erbjöds i somras att ta emot en samling ”gamla kläder och textilier” från Bjuråkers socken i Norra Hälsingland. För några veckor sedan packades gåvan upp. Den visade sig bestå av sammanlagt ca 140 föremål varav 50 traditionella dräktplagg från mitten av 1800-talet och resten bäddtextilier av senare datum.

Det var bröderna Erik, Björn-Christian och Lars Olof Larsson som skänkte textilierna till Länsmuseet. Därtill en mindre fotosamling ”på släkten” i tjocka fotoalbum. Kläderna har tillhört brödernas mormors mor och far; skjortor, västar, kilmössor, sticktröjor, sydda strumpor, halskläden, pälsband, överdelar och bindmössor.

Bland plaggen hittades också en gammal hoprullad, gulnad och skrynklig tidning, ”Folkets Vän” utgiven i Gävle 17 april 1884. På tidningen står skrivet med blyerts ”Jon Larsson i Norrhavra” Tidningen har förmodligen kommit från någon granne och använts som emballage eller rulle för någon textil när hela familjen, Erik Persson, hustrun Brita Larsdotter och de två döttrarna Christina och Margta flyttade från byn Norrhavra i Bjuråker till gården Kurland i Vallsta, Arbrå socken den 12 maj 1884. Sedan dess verkar plaggen förblivit nedpackade och oanvända. Och tacka för det – de hade just gått in i ett nytt tidevarv. Det var nya idéer och nytt mode som gällde. Bondesamhället, det gamla, var under upplösning. Förmodligen tillhörde familjen den grupp hemmansägare som i det skogrika Bjuråker under 1880-talet sålde sitt hemman till Iggesunds bruk.

En del data om släkten bifogades också och plötsligt ”framkallas bilden” och sammanhangen faller på plats. Sådant är guld värt när man tar emot gåvor till ett museum. Men materialet ställer också frågor. Vi kommer att fortsätta letandet efter fler pusselbitar. Och berätta mer här på bloggen om vad vi hittar, förstås.



När Sickan Carlsson gjorde reklam för Läkerol

Året var 1938 och Sickan Carlsson hade åter en gång befäst sin status som ”hela Sveriges fästmö” i och med rollerna i sina senaste filmer. Nu kunde svenska folket se henne som Gertrud Brinkman i filmen Bara en trumpetare med Adolf Jahr och Elof Ahrle eller som Pyret Hansson i Blixt och dunder med Olof Winnerstrand och Åke Söderblom och med manus av Hasse Ekman som låtit sig inspireras av den engelske författaren P. G. Woodhouse bok Summer lightning.

I Gävle samlade Ahlgrens Tekniska Fabrik intyg för sin halstablett Läkerol från filmstjärnorna. Att Sickan också skulle vara en av raden av många kända personer som skulle skriva några rader om tablettens förträfflighet var en självklarhet. Ahlgrens fick många intyg genom kontakter med filmjournalisten Jules Berman. Säkerligen var det också Berman som ordnat en kontakt med Sickan Carlsson och så småningom skickades en maskinskriven liten vers med stjärnans prydliga autograf till företagets marknadsföringsavdelning för att bli en annons.

I vårt arkiv finns både originalet och annonsen kvar fastän "hela Sveriges fästmö" insomnade i förrgår, 96 år gammal:

Länsmuseet Gävleborg åker till Bokmässan!

Imorgon åker jag och mina kollegor på Kulturmiljö, Anna Lindgren och Joel Ringh, åker till årets Bokmässa som börjar på torsdag 22 september och pågår till söndag 25 september. Vi ska berätta om tre av våra projekt som cirklar runt Järnriket:

- Vår dokumentation av Ovako Hofors
- Ralph Erskines arkitektur i Gästrikland och vår bok ArkitekTur
- Hedvig Ulfsparres textilsamling och den kommande boken om hennes och Per Erikssons liv

Har du vägarna förbi - besök Gävleborgsmontern som kommer att vara fylld av aktiviteter varje dag!